LOVE LUST FAITH + DREAMS

Det är nu mer än en vecka sedan jag kom hem från stockholm, men jag känner mig fortfarande sådär ledsen och konstig i kroppen som man gör efter en riktigt bra konsert. Den kvällen, jag kan med handen på hjärtat säga att det var den bästa kvällen i hela mitt liv. Precis allt gick min väg, och vem behöver meet and greet när man har tur?
 
På söndagen den 16 Juni tog vi bilden och började den nästan 100 mil långa bilresan påväg ner till sthlm. Resan gick som en dans då vi bara var tre stycken i bilen och hade asbra böcker att läsa. Vi kom fram på måndagsmorgonen och efter en väldigt lång tupplur så tog vi och for iväg till Blå Lagunen. Tycker väl att solen kunde ha bjudit på sig själv lite mer men där så var vi iaf och solade, och badade, tills jag såg en mört i vattnet precis vid mina fötter och vägrade gå i vattnet något mer pga livrädd. Och jag ska vara en stalltjej?
 
 
Sedan så for vi hem, duschade ur all sand ur vårat hår och försökte fara in till Kista och gå på gallerian där. Det tog ett tag, men efter ca 20 minuters virrande så hittade vi äntligen dit. Där gick vi mest och tänkte att vi skulle spara våra pengar och väntade på otroligt långsamma arbetare på max, aldrig varit med om någon som tog så lång tid på sig för att göra ett par nuggets haha. Tillslut gav vi upp och åt kinamat istället, det funkade lika bra det med.
 

 
Andra dagen så for vi in till Sthlm City och shoppade. Det är liksom obligatoriskt att shoppa om man åket till sthlm haha. Men jag fick med mig några påsar hem med finfina grejer. Jag åt även Frozen Yogurt för förta gången i hela mitt liv, det var kallt. Men vädret var varmt, lite för varmt nästan.  Vid detta laget så höll både jag och Hanna på att sprängas, båda två var så sjukt taggade och förväntansfulla inför dagen som skulle komma.
 
 
Den stora dagen började precis som alla andra, vi tog tunnelbanan från brommaplan till T-Centralen och tog sedan färjan till Gröna Lund. Även när vi var där så kunde jag inte förstå att detta faktiskt skulle hända, tre år har jag väntat på att få se detta band live, och nu vad det dags. Vi började dagen uppe i uppsjkutet, som vi alltid gör, sedan så fortsatte vi att åka karouseller hela förmiddagen. Eclipse var tråkig som fan för er som undrar. När det var tre timmar kvar tills konserten skulle börja så gick vi och satte oss framför scenen så att vi skulle kunna få bra platser, skönt att slippa alla köer.
 
 
 
Sedan så var klockan slagen, det var dags. Det började med att alla vände sig om, jag kollade bak och bär stod Jared och Shannon och skulle åka Eclipse, alla skrek som fan och det kändes så stört att faktiskt få se dom på riktigt. Dom åkte Eclipse och alla var helt lyriska, sedan efter att tag så började konserten när dom väl hade kommit upp på scenen. Dom började med Birth, och alla var helt crazy. Dom förstätter med att spela Closer To The Edge och alla sjöng med och det var så sjukt härligt, som om alla där var en enda stor familj med massa trianglar ritade lite överallt över våra kroppar. Dom spelade många av dom gamla låtarna som alla kan men även många från det nya albumet, mitt i allt, under konserten när dom spelar Hurricane så kastar Jared ut sitt plektrum i publiken, men först ser jag inte ens vad det var han kanstade ut, det sug ut som en vattendroppe som kom rakt emot mit, sen träffar den mig och jag känner direkt att det inte var en vattendroppe, utan jag kollar ner på mina fötter och fångar plektrumet innan det ens har hunnit nå marken. Vid detta laget trodde jag att jag bokstavligt talat skulle sprängas av lycka. Förstå att jag , lilla jag från Luleå fångar hans plektrum, det kunde ha blivit vem som helst och det var ingen liten publik, men det blev jag. HELT galet..
 
Jared var så himla skön på scenen, så härlig personlighet och han röst.... gaaahhahhhaaa. Man tror att man ska bli besviken i verkligheten, men nepp, inte det. Han låter tom BÄTTRE live än vad han gör i studion. Helt galet. I slutet så börjar dom ta upp massor av personer på scenen, detta var väl det enda på hela kvällen som inte gick min väg, nej, jag fick inte komma upp men jag hade hans plektrum i min ficka och jag kände mig nog lycklig som det var. Jared gick ut i publiken när dom spelade The Kill, och jag var typ 30 cm från att ta i hans hand, så med andra ord hade vi världens bästa platser typ 2-3 meter ifrån staketet. Dom avslutar det hela med Up In The Air och massor av konfetti överallt. Hade dött lycklig om någon hade skjutit en kula genom hjärtat just då.
 
 
Efter konserten så gick jag och Hanna och tänkte åka Insane en sista gång. När vi hade åkt klart och var påväg tillbaka mot stora scenen för att hämta våra grejer så skriker hanna rakt ut ''HOLY JESUS FUCK'' Först ser jag inte vad hon menar, men sekundern efter det så ser jag Shannon och Jared komma gående rakt emot oss omringad av livvakter, vi får iaf en kram av dom. Jag av Jared och Hanna av Shannon, jag kommer ihågvartenda ord som jag sa till han, och jag kommer ihåg vartenda ord som han svarade. Jag kommer ihåg precis hur han luktade och jag svär, jag har aldrig någonsin luktat på någonting så gott. Jag ger Shannon av kram bakifrån, men jag tror knappt han märkte mig. Vars Tomo var vid detta laget har jag ingen aning om... men jag kunde inte förstå det, JAG FICK EN KRAM AV FUCKING JARED LETO HIMSELF!!!!! Glädjetårarna började strömma jag har nog aldrig kännt mig mer levande än vad jag gjorde just då.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Bilder från bla Gröna Lunds facebooksida

Sista dagen så var vi ganska trötta efter gårdagen, och ganska ledsna eftersom att det var över, men vi for iaf in till Gamla Stan och gick runt där på kullerstensgatorna, åt glass och skrattade åt alla otroligt löjliga vakter som står överallt. Vem fan orkar ens göra som dom haha? Vi såg gröna lund precis mellan två byggnader, och det kändes bara too soon. Men det var en bra dag, bortsett från att vi var så himla nere, vi tog bilder med levande statyer och chillade på stureplan. Känns verkligen som att jag passar in i storstan, men nog vare skönt att komma hem till fina Zera och alla andra kompisar.
 
 
 
 
Om man ska sammanfatta detta så kan man väl säga att stockholm levererade, igen. Kunde inte kunna tänka mig att mina dagar i storstaden kunde ha blivit bättre. Så efter detta var det bara att tränga in sig i bilden igen, denna gång FEM (!!!) personer i en liten bil för att åka nästan 100 mil genom Sverige. Vi träffade världens lirare inne på max i Sundsvall, så det gjorde väl sista biten av resan lite lättare. Men det var trångt, som bara den, men vi överlevde. Och i slutändan är det ju bara det som räknas.
Allmänt | | Kommentera |
Upp